Föreningsrättsliga regler som överträtts i samband med Värmdö kommuns exploatering av "Långvik yttre" på Möja inom det s.k. Seastop-projektet

Bakgrund

På våren 2019 uppförde Värmdö kommun en ca 70 meter lång brygganläggning på fastigheten Möja-Långvik S:3 på ön Möja i Stockholms skärgård. 

Kommunens brygganläggning ska användas för gästhamnsverksamhet åt allmänheten. På samma fastighet har kommunen även anlagt ett trädäck, en sandstrand och en hygienanläggning med toaletter och duschar.

Gästhamnsprojektet, som kallas "Seastop", finansieras till 75 % av EU genom organet Interreg Central Baltic och till 25 % av medfinansiärerna Värmdö kommun, Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms läns landsting.[1] 

Värmdö kommun har åtagit sig att organisera projektet och ansvara för att EU:s finansieringsvillkor uppfylls. Kommunens roll kallas i avtalet[2] med EU för "lead partner".

Markägarna har inte tillåtit att kommunen exploaterar deras mark

Ett stort antal delägare till marken blev förvånade när den enorma brygganläggningen uppfördes på deras gemensamma mark utan att de givit sitt tillstånd för detta eller ens bjudits in att diskutera projektet.

Vartefter delägarna började nysta i det inträffade framkom att en liten grupp personer har gått bakom ryggen på medlemmarna och genomfört projektet utan deras vetskap eller tillåtelse. Personer i gruppen har utgett sig för att vara representanter för markägarna, trots att något sådant mandat aldrig funnits.

Det är uppenbart att personerna i denna grupp på ett flagrant sätt överträtt ett stort antal regler om avseende förvaltningen av den samfällda marken, utsatt medlemmarna för ekonomisk risk och skadat medlemmarnas intressen.

Det är också uppenbart att Värmdö kommun överträtt ett stort antal regler, bl.a. plan- och bygglagen, den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen, förvaltningsrättsliga regler samt upphandlingslagstiftningen. Kommunens mycket klandervärda agerande kommer dock inte beröras i denna text eftersom omfattningen är så stor att det kräver flera egna inlägg.

I detta inlägg ges en kortfattad beskrivning av de föreningsrättsliga regler som överträtts i samband med Seastop-projektets genomförande.

Den aktuella fastigheten Möja-Långvik S:3

Fastigheten Möja-Långvik S:3 utgör en udde med släta klippor belägen i Långviks by. Fastigheten har sedan urminnes tider varit en obebyggd gemensam mark som byborna nyttjat för att lasta och lossa sina båtar. På den östra delen av marken finns en naturlig sjösättningsplats som byborna nyttjar till att ta upp och sjösätta båtar.

På fotot ovan syns S:3. Till vänster syns Trafikverkets stora brygga som används av Waxholmsbolaget, denna brygga ligger inte på mark som tillhör S:3, utan tillhör grannfastigheten 7:1.

S:3 ägs gemensamt av ca 150 delägare på norra Möja och kringliggande öar. Eftersom fastigheten i princip består av obebyggda klippor har det historiskt aldrig krävts att delägarna engagerat sig i någon organiserad förvaltning eftersom det inte finns något att aktivt förvalta - en klippig udde i skärgården kräver ingen skötsel att tala om.

I Långvik finns ytterligare en gemensam klippudde benämnd S:2 där delägarkretsen i allt väsentligt är densamma som för S:3.

Samfällighetslagen och föreningens stadgar styr föreningens verksamhet

Sedan år 1973 finns det regler om hur samfällda fastigheter ska förvaltas i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, kallad "SFL". I det följande berörs några viktiga regler i SFL. Därefter berörs stadgarna i föreningen.

SFL föreskriver att en samfällighet antingen förvaltas direkt av delägarna (så kallad delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (så kallad föreningsförvaltning), 4 § SFL.

I SFL anges att föreningens olika organ lyder under SFL samt under föreningens stadgar. Det finns alltså en normhierarki där SFL och Högsta domstolens vägledande domar väger tyngst och har företräde framför andra rättskällor. Näst högst är föreningens stadgar.[3]

Av SFL följer att en samfällighetsförening organiseras i olika organ med olika uppgifter.

Det högsta beslutande organet är föreningsstämman där medlemmarna sammanträder, kommer till tals och utövar sitt inflytande över föreningen. Åtminstone en föreningsstämma genomföras årligen och benämns "årsmötet" eller "ordinarie föreningsstämma". Därutöver kan extra föreningsstämma hållas enligt de regler som SFL och stadgarna föreskriver. På stämman väljer medlemmarna representanter i form av styrelse och beslutar i andra centrala frågor.[4]

Styrelsen är det organ som sköter den löpande förvaltningen av föreningen mellan det att medlemmarna sammanträder på stämma. Stämman kan när som helst besluta att avsätta en styrelseledamot, se 32 § SFL.

Eftersom en medlem inte kan träda ur en samfällighetsförening och eftersom medlemmarna är skyldiga att göra inbetalningar om föreningen hamnar i ekonomiska svårigheter finns det ett stort antal regler som skyddar minoriteter i föreningen från att föreningen missbrukas.

Nedan ges några exempel på sådana minoritetsskyddsregler som begränsar stämmans och styrelsens handlingsutrymme:

• Som garanti för den enskilde medlemmens rättssäkerhet måste stadgarna alltid innehålla närmare uppgifter om när föreningsstämma skall hållas och hur kallelse dit skall ske, se 28 § SFL och läs även förarbetena till lagen på denna länk: proposition 1973:160 sida 386.
• Underlåter styrelsen att utfärda kallelse till ordinarie föreningsstämma i enlighet med stadgarnas föreskrifter, skall länsstyrelsen på anmälan av medlem utlysa föreningsstämma, se 47 § SFL.
• En majoritet av medlemmarna får inte tvinga övriga medlemmar att ta del i en verksamhet som inte ingår som ett naturligt led i förvaltningen av samfälligheten. Därför får inte en samfällighetsförening driva verksamhet som är främmande för dess ändamål. Detta framgår av 18 § SFL och prop. 1073:160 s. 386.
• Enligt 36 § SFL får en styrelseledamot ej taga befattning med angelägenhet i vilken han har ett väsentligt intresse som strider mor föreningens. Detta är en jävsregel som innebär att en person som har ett eget personlig intresse i en fråga inte får delta i handläggningen eftersom personen riskerar att handla i sitt eget intresse istället för i föreningens intresse. 

Högsta domstolen har intagit en mycket restriktiv hållning när det gäller verksamhet som inte överensstämmer med föreningens ändamål, se exempelvis NJA 2015 s. 939 där en förening som förvaltade båtbryggor ansågs agera i strid med föreningens ändamål genom att installera el- och ljusanordning i hamnen.

Som ett annat exempel kan nämnas Mark- och miljödomstolens dom den 5 februari 2020 i mål F 3951-19 där en samfällighetsförening som förvaltade garage ansågs agera i strid med föreningens ändamål genom att installera laddstolpar för el-bilar.

Ett annat exempel kan nämnas Hovrättens dom i RH 2008:74 där en ideell förening som enligt sina stadgar hade till uppgift att anskaffa och bibehålla en bygdegård sålde sin fastighet vilket ansågs stå i strid med föreningens ändamål och överlåtelsen var därför ogiltig.

• Styrelsen får ej utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut upplåta föreningens mark för länge tid än fem år (femårsregeln). Detta framgår av 37 § SFL.
• För att ändra i förenings stadgar (där bl.a. ändamålet framgår, krävs att minst två tredjedelar av de röstande medlemmarna har röstat för förslaget, om inte längre gående villkor har bestämts i stadgarna, se 52 § SFL.

Utöver SFL styrs föreningens verksamhet av dess stadgar. I nästa avsnitt redogörs för några centrala delar av stadgarna i Möja-Långvik samfällighetsförening.

Stadgarna för Möja-Långvik samfällighetsförening

Av skäl som förklarats ovan har inte några gemensamma beslut om förvaltningen av S:3 krävts eftersom marken i stort sett varit orörd och skött sig själv. I realiteten hade därför tillkomsten av samfällighetslagen på 1970-talet inte någon påverkan på förvaltningen av S:3. I formell mening (dvs. enligt SFL) har dock S:3 varit "delägarförvaltad" vilket inneburit att samtliga delägare ska ha beslutat gemensamt om fastighetens förvaltning, jfr 6-16 §§ SFL. Detta gällde fram till år 2013.

I början på 2010-talet uppstod en tvist rörande ett hus på ofri grund som var uppfört på byns andra gemensamma mark S:2. Denna tvist ledde till att en delägare begärde att lantmäteriet, med stöd av samfällighetslagen, skulle tvinga delägarna att bilda en förening som kunde företräda delägarna i den aktuella tvisten. I den förrättning som lantmäteriet sedermera genomförde år 2013 bildade lantmäteriet en samfällighetsförening som skulle förvalta både S:3 och S:2, trots att tvisten bara rörde S:2.

År 2013 övergick därmed S:3 till att, i samfällighetslagens mening, förvaltas genom s.k. föreningsförvaltning, se 17-67 §§ SFL. I verkligheten fanns dock inget behov av någon förening för att förvalta S:3 och att S:3 kom att förvaltas genom en förening var obehövligt och enbart en olycklig följd av lantmäteriets agerande i förhållande till S:2 där lantmäteriet valde att även inordna S:3 under föreningsförvaltning, trots att det alltså inte fanns något behov av det.

Hur som helst, år 2013 hölls det första konstituerande årsmötet i föreningen och stadgarna fastställdes.

Av stadgarna framgår bl.a. följande:

• Ändamål

• De samfällda fastigheterna ska förvaltas i enlighet med dess ändamål (§ 3)
• Fastigheten Möja-Långvik S:2 har ändamålet sjöbodplats (§ 3)
• Fastigheten Möja-Långvik S:3 har ändamålet lastageplats (§ 3)

• Föreningsstämma

• Ordinarie stämma ska hållas under maj månad (§ 12)
• Styrelsen skall kalla itll stämma senast 30 dagar före sammanträdet (§ 13)
• Kallelse ska ske genom anslag på anslagstavla och e-post (§ 13)
• Styrelsen ska se till att andra meddelanden kommer till medlemmarnas kännedom genom e-post (§ 13)
• Medlem kan genom motion väcka förslag rörande föreningens verksamhet. Motion ska behandlas på stämman (§ 14)
• Vid omröstning på stämma ska till protokollet antecknas de omständigheter angående rösträtt, andelstal, ombud mm som har betydelse för bedömandet av röstresultatet (§ 17)

• Styrelsen

• Styrelsen väljs av medlemmarna vid ordinarie föreningsstämma (§ 6)
• Mandattiden för styrelseledamot är 2 år (§ 6)
• Stadgarna innehåller inga regler om firmateckningsrätt. Detta innebär som utgångspunkt att alla styrelsemedlemmar måste företräda föreningen och tillsammans skriva under handlingar. Annars är handlingen inte giltig.

Efter det att tvisten på S:2 snabbt löst sig och S:3 alltså inte fordrade någon särskild förvaltning somnade föreningen in. 

Det första konstituerande årsmötet genomfördes år 2013 och det förefaller även som att ett årsmöte genomfördes i maj 2014, dvs inom rätt månad enligt stadgarna, men därefter har inga giltiga årsmöten genomförts på vilka medlemmarna beslutat om samfällighetens angelägenheter eller utsett någon ny styrelse efter det att den initiala styrelsens mandat löpte ut.

Det har alltså inte genomfört något stadgeenligt årsmöte i maj månad (som stadgarna kräver) under åren 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 eller 2021. Det har inte heller kallats till något möte genom e-post på det sätt som stadgarna kräver.

Det privata möte som några personer höll i september 2017 är inte ett giltigt årsmöte

Det har i efterhand framkommit att en viss person genomförde ett privat möte i september 2017 med en handfull (under 20 personer) av föreningens ca 150 medlemmar.

Följande kan konstateras:

• Detta möte hölls i september, men stadgeenliga årsmöten måste genomföras i maj månad,
• Enligt stadgarna ska kallelse ske genom anslag på anslagstavla och genom e-post. Någon kallelse via e-post har inte skickats och det har aldrig gjorts någon ansträngning från föreningen att samla in medlemmarnas e-postadresser. Det finns även noterat i mötesanteckningarna från detta möte att inga maillistor finns upprättade vilket bekräftar att det inte har kallats till mötet i enlighet med stadgarna.
• Enligt stadgarna ska kallelse genomföras minst 30 dagar före sammanträdet. Detta innebär att kallelse ska anslås under april månad. Om ett möte genomförs i september och annonsers månaden innan, dvs i augusti, sker kallelsen inte enligt stadgarna. Följden blir att de medlemmar som bevakar anslagstavlan i april (enligt stadgarna) kan missa ett anslag under årets övriga månader eftersom de förväntar sig kallelse genom anslag i april månad.
• Enligt § 17 i stadgarna ska vid omröstning på stämma, så ska till protokollet antecknas de omständigheter angående rösträtt, andelstal, ombud mm som har betydelse för bedömandet av röstresultatet. Inga sådana uppgifter har antecknats i det s.k. protokollet från 2017 års privata möte och det är omöjligt att i efterhand granska hur det röstades eller vad som i övrigt förekommit på detta möte.
• Den person som genomförde mötet är inte själv delägare i S:3 och därför inte medlem i föreningen.

Eftersom kallelse inte skett på rätt tid och på rätt sätt har eventuella beslut som fattas på detta möte inte tillkommit i behörig ordning. I den mån man ens kan utläsa något "belut" i förhållande till gästhamnsprojektet är det uppenbart att projektet strider mot både ändamålet och 5-årsregeln. Ett sådant beslut strider därför även mot stadgarna och SFL. Följden härav är att det privata möte som hölls i september 2017 inte utgör ett giltigt årsmöte.

Detta framgår bl.a. i förarbetena till SFL där följande uttalas:

"Har lagens eller stadgarnas föreskrifter om kallelse åsidosatts, torde beslutet som fattas på stämman få anses inte ha tillkommit i behörig ordning." prop. 1973:160 s. 436.

Vidare anger förarbetena att stämmobeslut som strider mot lag är att betrakta som en "nullitet" vilket betyder att beslut på mötet är ogiltiga. 

Det framgår också att ogiltigheten föreligger även utan klander i domstol:

"Om ett beslut strider mot rättsregler som inte kan åsidosättas ens med samtycke av samtliga medlemmar, torde det enligt promemorian vara att anse som en nullitet. Visserligen kan nulliteten åberopas utan att talan anställs, men det kan ibland vara av intresse för styrelseledamot eller föreningsmedlem att få fastställt om nullitet föreligger eller inte." prop. 1973:160 s. 441.

I förarbetena framhålls också hur viktigt kallelseförfarandet är för att tillgodose den enskilda medlemmens rättssäkerhet och att en lite minoritet inte missbrukar föreningen:

"Som ytterligare garantier för den enskilde medlemmens rättssäkerhet föreslås att stadgarna alltid skall innehålla närmare uppgifter om när föreningsstämma skall hållas och hur kallelse dit skall ske." prop. 1073:160 s. 386.

Sammanfattningsvis är det privata möte som ett fåtal personer höll bakom ryggen på föreningens medlemmar i september 2017 är inte ett giltigt årsmöte.

Föreningens medlemmar har således inte röstat om att upplåta sin mark till Värmdö kommuns gästhamn.

Föreningens medlemmar har inte heller valt någon styrelse eller några representanter som har rätt att företräda föreningen. 

I dagsläget saknar därför föreningen behörigen valda representanter (medlemmarna har med andra ord inte valt några representanter på en stämma som genomförts i enlighet med stadgarna). Detta berörs lite längre ner i texten.

Gästhamnsverksamheten strider mot samfällighetens ändamål - föreningen kan därför inte bedriva gästhamnsverksamhet

Varken stämman eller styrelsen får enligt lag besluta om att föreningen ska driva en verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose, se 18 § SFL och ovan refererad praxis som innebär att ändamålet tolkas mycket restriktivt. 

Av stadgarna framgår att ändamålet med den aktuella marken där gästhamnen anlagts (Möja-Långvik S:3) är "lastageplats". Detta är alltså en plats där medlemmarna ska kunna lasta och lossa båtar och fartyg (se Svenska akademins ordbok för en beskrivning av ordet "lastage"). Det är också så marken använts historiskt och även idag eftersom de släta klipporna är naturligt lämpade för att sjösätta båtar.

Att bedriva omfattande gästhamnsverksamhet åt allmänheten strider alltså mot samfällighetens ändamål och även en legitim styrelse hade alltså varit förhindrad av 18 § SFL att delta i Seastop-projektet. 

Föreningen är därför förhindrad att ingå ett avtal med Värmdö kommun som innebär att föreningen ska bedriva gästhamnsverksamhet åt allmänheten (härefter benämnt "gästhamnsavtalet"[5]) eftersom gästhamnsverksamhet strider mot samfällighetens registrerade ändamål.

Gästhamnsverksamheten strider mot 5-årsregeln - föreningen kan därför inte bedriva gästhamnsverksamhet

Ytterligare en begränsning av föreningsorganens handlingsutrymme följer av 37 § SFL. Av den bestämmelsen framgår att styrelsen ej utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut får upplåta föreningens egendom med nyttjanderätt för länge tid än fem år.

Gästhamnsavtalet ålägger föreningen att upplåta sin mark för gästhamnsverksamheten under minst 10 år. Medlemmarna har inte beslutat att upplåta sin mark under så lång tid. Föreningen är därför enligt lag förhindrad att ingå ett avtal med Värmdö kommun som innebär att föreningen åtar sig att bedriva gästhamnsverksamhet år allmänheten under 10 års tid. Gästhamnsavtalet strider därför även mot 37 § SFL.

Gästhamnen kan inte heller etableras med stöd av anläggningslagen

Om delägare av en samfällighet ska inrätta en gemensam anläggning, exempelvis en småbåtshamn, bör detta ske genom tillämpning av anläggningslagen (1973:1179) som är den centrala lagen för detta syfte. 

Fråga om gemensamhetsanläggning prövas av Lantmäteriet genom en förrättning. För att få etablera en gemensamhetsanläggning kräver anläggningslagen att anläggningen tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse för delägarna. Det ska alltså finnas ett långsiktigt behov för den typiske delägaren (normalanvändare). Lantmäteriet preciserar till och med att även om alla medlemmar i en samfällighetsförening är positiva till en anläggning så är det inte säkert att ett anläggningsbeslut kan beviljas. 

I detta fall är det uppenbart att de ca 150 delägarna inte har något behov av att bedriva en kommersiell gästhamn åt allmänheten på de villkor som dikteras av Värmdö kommun. Det saknas därför förutsättningar att anlägga gästhamnen även med stöd av anläggningslagen.

Den person som utgett sig för att vara föreningens styrelseordförande saknar rätt att företräda föreningen

En styrelses mandat är begränsad i tiden och löpte ut år 2015 eller 2016

Möja-Långviks samfällighetsförening är en så kallad juridisk person. En juridisk person måste alltid representeras av en eller flera människor, dvs fysiska personer. För att få representera en förening och handla i föreningens namn (t.ex. ingå avtal) krävs att den fysiska personer har rätt till det. Sådan rätt kallas "behörighet" eller "fullmakt".

För att en styrelse ska vara behörig att representera föreningen krävs att styrelsen är vald på det sätt som lag och föreningens stadgar föreskriver.

Det högsta beslutande organet i en samfällighetsförening är föreningsstämman där medlemmarna utövar sitt inflytande i frågor som är grundläggande för föreningen, se bl.a. prop. 1973:160 s. 340. Det är medlemmarna, genom föreningsstämman, som har makten att utse styrelsen, se § 6 i stadgarna och 7 kap. 6 § LEK där det framgår att styrelsen väljs av föreningsstämman.

Föreningens första konstituerande årsmöte genomfördes år 2013 och det förefaller även som att ett årsmöte genomfördes i maj 2014, dvs inom rätt månad enligt stadgarna, men därefter har inga giltiga årsmöten genomförts (i enlighet med stadgarna) på vilka medlemmarna valt någon ny styrelse.

Eftersom den ursprungliga styrelsens (tillsatt år 2013) mandattid är maximalt 2 år löpte styrelsens mandat ut antingen år 2015 eller 2016. Sedan dess har föreningen inte haft någon behörig representant som haft rätt att företräda föreningen och ingå avtal i föreningens namn.

Det har ingen betydelse om mandatet löpte ut 2015 eller 2016 eftersom gästhamnsavtalet tecknades flera år senare (år 2018), men den person som utgav sig att vara föreningens styrelseordförande fick enbart förlängt mandat med 1 år på mötet år 2014 och således löpte mandatet ut år 2015, dvs tre år före gästhamnsavtalet tecknades.

Om en person representerar en förening utan att vara behörig blir avtalet ogiltigt

Eftersom det inte har genomförts någon giltig stämma åren 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 eller 2021 har det inte funnits någon styrelse som varit behörig att teckna gästhamnsavtalet med Värmdö kommun och upplåta den samfällda marken för gästhamnsverksamhet åt allmänheten.

Om behörighet saknas är gästhamnsavtalet ogiltigt och föreningen är därför inte bunden av det ogiltiga gästhamnsavtalet.

Den som vill ingå avtal med en förening, exempelvis en kommun, har därför en långtgående skyldighet att undersöka om den uppgivna representanten har giltig behörighet eller fullmakt eftersom avsaknaden av sådan kan leda till att avtalet blir ogiltigt. Denna rättsprincip upprätthålls genomgående av svenska domstolar.

I detta fall har Värmdö kommun inte i tillräcklig utsträckning undersökt om den uppgivna företrädaren varit behörig. Kommunen har endast hänvisat till ett registerutdrag från samfällighetsföreningsregistret daterat år 2013. Från utdraget framgår det dock tydligt att ingen registrering skett sedan år 2013 och det framgår också att en styrelseledamots mandattid löper ut efter 2 år.

Värmdö kommun (genom kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör) tecknade gästhamnsavtalet med den uppgivna företrädaren år 2018. Vid den tidpunkten stod det dock klart att föreningen inte hade någon behörig styrelse som hade rätt att ingå ett avtal med kommunen och ta medlemmarnas mark i anspråk.

Eftersom den påstådda företrädaren varit obehörig att ingå avtalet med kommunen är avtalet ogiltigt.

Uppseendeväckande nog har även den påstådda styrelseordföranden varit med och lämnat anbud på byggarbetena i gästhamnen, samtidigt som han själv tagit på sig att besluta om vem som ska få utföra arbetena. Detta är en uppenbar jävssituation och en klar överträdelse av jävsbestämmelsen i 36 § SFL.

Avslutningsvis kan det läggas till att även om det hade funnits en behörig styrelse får marken inte användas i strid med samfällighetens ändamål (se ovan) eller upplåtas i strid med 5-årsregeln (se ovan). Dessa regler finns till just för att skydda delägarna precis den aktuella situationen, dvs. att en liten grupp personer försöker driva igenom ett projekt som riskerar att skada medlemmarna ekonomiskt.

[1] https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/tillvaxt-och-regionplanenamnden/2017/2017-03-23/projekt-seastop.pdf

[2] Subsidy contract for the implementation of the project CB650 SEASTOP

[3] I 28 § SFL anges exempelvis att föreningens stadgar inte får strida mot SFL eller annan lag.

[4] Jfr prop. 1973:160 s. 338 ff.

[5] WP7-Långvikyttre-port-agreement-SWE-Seastop, diarieförd 2020-07-20 hos kommunen